Bakgrunden till Top Performance
I ett allt mer konkurrensutsatt arbetsliv är det av stor angelägenhet att det finns vetenskapligt utformade och validerade metoder och verktyg som kan bidra till kontinuerlig utveckling av företag och organisationer. Top Performance är unikt till sin utformning genom att det kombinerar expertis inom arbetsvetenskap/företagsekonomi, praktisk organisationsutveckling med studier av framgångsrikt elitidrottande på klubbnivå. Genom att ta till vara och överföra kunskaper om vad som kännetecknar framgångsrikt lagidrottande finns det mycket goda möjligheter att utveckla och sprida användandet av metoder och mätverktyg för att åstadkomma topp-prestationer inom arbetslivet. Forskning inom ämnet idrottsvetenskap bedrivs vid flera av landets lärosäten. Mestadels berör denna forsk¬¬ning relationen idrott och hälsa, ett tema som återfinns inom ett flertal lärosäten (t ex Malmö, Göteborg, Halmstad, Linköping, Umeå) medan Stockholm har en inriktning mot idrott och kultur. Den stora dominansen av studier kring idrott och hälsa tydliggörs också av årsböcker i Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. Vid Umeå universitet bedrivs även prestationspsykologisk forskning som inkluderar gruppkli¬mat och motivation samt relationen mellan kognition och prestation, aspekter som ligger när¬ma¬re föreliggande projekt. Andra studier som förtjänas lyftas är Erwin Apitzsch studie ”Noll poäng och sist i tabellen efter halva serien. Teambuilding med ett lag i kris” i 2002 års årsbok av Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning samt Leif Isbergs studie ”Coaching – proces¬sens innehåll och form på internationell elitnivå i fotboll”. I årsboken från 2005 åter¬finns i sin tur Apitzsch med studien “Kollektiv kollaps i lagidrotter” samt Josef Fahléns “Orga¬ni¬sa¬tional structure – perceived consequences for professionals and volunteers: A comparative study of two Swedish elite ice-hockey clubs”. Som framgår av dessa studier är avsaknaden av forsk¬ning inom dessa områden betydande.
Internationellt finns pågående forskning som berör skilda aspekter av relationen (lag)idrott och idrottslig framgång, där resultaten dock ofta verkar peka åt skilda håll (se Chow & Feltz, 2008, Journal of Sports Sciences, 26:11, 1179-1189). Tidskrifter såsom Journal of Sports Scien¬ces och Journal of Applied Sport Psychology innehåller vissa studier av intresse för föreliggande projekt. En sådan är Carron, Bray och Eys ”Team cohesion and team success in sport” (Journal of Sports Sciences, 2002, 20, 119-126) som visar på ett starkt samband mel¬lan sportslig fram¬gång i lag¬idrotter (fot¬bollslag och basket) och lagsammanhållning på aggre¬gerad nivå. Dessa siffror döl¬jer emel¬lertid skillnader på lagnivå vilket framhålls som en viktig kunskapslucka. Dess¬utom kan man fråga sig om det är framgång som föder samman¬hållning eller om det är tvärt¬om. Två and¬ra studier värda att lyfta fram rör relationen arbetsliv – idrott. Enligt Jones (Journal av Applied Sport Psychology, 2002, 14:4, 268-281), har för¬mod¬ligen likartade organisatoriska aspekter den största påverkan på prestation i båda miljöer¬na, vilket be¬ty¬der att arbets- och idrottsvärld har mycket att lära av varandra. Även Weinberg & Mc Dermott (ibid. 14, 282-298) pekar på betydelsen av en förbättrad överföring av kun¬ska¬per om ledarskap, gruppsammanhållning och kommunikation mellan arbetsliv och idrottsvärld för en ökad organisatorisk framgång i båda miljöerna.
När det gäller mer generell forskning kring arbete och arbetsvillkor utifrån ett ledarskaps- och organisationsteoretiskt perspektiv har å andra sidan våra anlitade forskare en gedigen erfarenhet av egna bedrivna forskningsprojekt som står väl i överensstämmelse med inriktningen på detta projekt. Mot denna bakgrund kommer Top Performance att kunna bidra med en helt unik och oerhörd väsentlig ny kunskap.
Trevlig torsdags kväll önskar
Gert Ohlin