Utan arbetstillfredsställelse riskerar du din hälsa
Visste du att det finns > 10 000 vetenskapligs studier som fastlagt sambanden mellan arbetstillfredsställelse och hälsa? Oavsett är jag angelägen att du som inte har någon vidare arbetstillfredsställelse verkligen tar dig en funderare över ditt arbetsliv. För varför riskera din hälsa?
Men var är då arbetstillfredsställelse? Den definition som vi använder inom Sustainable Performance är följande:
Arbetstillfredsställelse är en positiv känsla och upplevelse kopplat till individens arbetssituation. Upplever individen arbetet och arbetssituationen som positiv är arbetstillfredsställelsen hög och vid det motsatta förhållande är arbetstillfredsställelsen låg (Landy & Conte 2007).
Arbetstillfredsställelse ett mångfacetterat begrepp som involverar både personliga egenskaper och miljömässiga faktorer (Roelen, Koopmans & Groothoff, 2008). Av det stora antal studier (> 10 000) som utforskat ämnet fram till idag har många visat att arbetstillfredsställelse är starkt kopplat till företagets utveckling och lönsamhet, då ökad arbetstillfredsställelse också visat sig öka arbetsprestationer (Liu & White, 2011). Rhoelen, Koopman och Groothoffs visade i sin studie att hög arbetstillfredsställelse ökade välbefinnande och trivsel, medan lägre arbetstillfredsställelse istället visade på högre grad av utbrändhet samt lägre grad av välbefinnande (Roelen et al., 2008).
Vad är det då som påverkar hur tillfredställda individer är med sitt arbete? Det finns teorier som grundar sig i behovsuppfyllande, som menar att arbetstillfredsställelse beror på hur väl arbetet tillfredsställer individers behov (Landy & Conte, 2010). Andra teorier lägger större fokus vid hur väl individen upplever att dennes förväntningar överensstämmer med den upplevda verkligheten av jobbet (Landy & Conte, 2010; Liu & White, 2011).
Hur kan man mäta arbetstillfredsställelse?
Förutom en fråga kring hur nöjd respondenten känner sig med det utförda arbetet under dagen, mäter vi inom Sustainable Performance arbetstillfredsställelse genom 49 frågor beroende på begreppets komplexitet.
Varje enskild fråga är viktad utifrån vad forskningen*) har beskrivit som mest betydelsefullt.
*)Ekvall 1990 a, Herzberg, Mausners och Snyderman 1993, Ekvall 1999, Faragher, Cass och Cooper 2005, Landy & Conte 2007, Roelen, Koopmans & Groothoff, 2008, Landy & Conte, 2010, Liu & White, 2011 m fl artiklar och rapporter